ACT i ny stor metaanalys

Mark B. Powers, Maarten B. Zum, Vörde Sive Vörding, Paul M.G. Emmelkamp har gjort en metastudie över ACT - Acceptance and Commitment Therapy.

”...en psykologisk intervention som bygger på modern inlärningspsykologi, inklusive Relational Frame Theory som använder mindfulness och acceptansprocesser, och åtagande- och beteendeförändringsprocesser för att åstadkomma psykologisk flexibilitet”. ACT innehåller sex kärnprocesser: acceptans, defusion, kontakt med nuet, själv som kontext, värden och åtagande. Interventionerna utgår sedan från dessa processer vilka utforskas och tränas i behandlingen.

ACT gav bättre resultat än andra behandlingsformer vid diagnoserna depression, hälsorelaterade problem (övervikt, diabetes, stress och långvarig smärta) samt andra psykologiska problem (psykos, rökavvänjning, borderline personlighetsstörning och trichotillomani) men var inte bättre än kontrollgrupperna för blandad ångest och depression. Det är inte förvånande att ingen effekt mellan ACT och etablerade behandlingformer upmättes, det brukar vara fallet.

I en kommentar till den här studien som Steven Hayes, "pappa" till ACT, och Michael Levin har skrivit för Psychological Record kritiseras att författarna klassificerat vissa evidensbaserade behandlingar som sedvanlig behandling utifrån deras vanlighet, exempelvis av strukturerad farmakologisk behandling för att sluta röka. Kritiken gäller även vissa av de primära och sekundära utfallsmåtten. Deras omarbetning av datasetet som Powers, Zum, Vörding och Emmelkamp använt har gett genomgående bättre resultat för ACT.

En studie ger inte en evidensbaserad behandling, inte ens 18 studier som i det här fallet men en droppe i taget urholkar stenen.

Starkt stöd för KBT?

Jag vet inte om läsare minns Tomas Eriksson, läkaren och docenten som först sa att apatiska flyktingbarn varit bromförgiftade för att sedan säga att han inte undersökt något sådant barn. Dr Eriksson är alltså bra på att säga saker som han tycker utan att ha så mycket på fötterna. Nu är han igång igen. Den här gången är det KBT - Kognitiv Beteendeterapi som ifrågasätts.

Ifrågasättande är bra när det görs på någon slags grund. Men Eriksson blandar som vanligt sina tyckanden med lite slarvig läsning. KBT utvärderas kontinuerligt. Det är en forskningsbaserad och -driven metod.

Sverige bäst i världen på aborter!-

Anders Milton, fd. psykiatrisamordnare, skriver i DN debatt om att det bör införas "nya grepp" för att minska aborterna. Sverige är tydligen bäst i världen på aborter.

Det är dock intressant att det ses som ett problem att det görs många aborter. Först lagstiftar vi om att det är ok med aborter, vi debatterar för att det är kvinnans rätt till sin kropp och slänger bort gammalt religiöst tankegods. Men så tar vi oss inte hela vägen. Det är fortfarande synd att det görs så många aborter. Jag firar att vi gör så många aborter! Det är ju ett betyg på att vi lyckas få kvinnor att faktiskt ta sig rätten över sin kropp! (Ja jag känner till att många känner sig tvingade till det och så är det debatten om abortering av "fel" kön. Men en följd av att vi har rätt att bestämma är att vi kan göra val av fel anledningar.)

Tänk om vi skulle vänta med subventioneringen av P-piller ett år och lägga de pengarna på att färdigställa p-piller för män. Vore inte det fiffigt?!

Feltänkt i skolpolitiken

2014 höjs kraven på grundläggande behörighet till högskolan. En anledning är att högskolorna tycker att studenternas kunskapsnivå är sämre än tidigare. De nya kraven är dock inte på kunskapsnivå utan antal timmar. Har det skett en plötlig degeneration de senaste åren som gör att ungdomar inte kan lära sig kärnämnen? Kommer det inte snarare av att gymnasieskolor och högskolor har olika grunder för hur de bedömer studenternas färdigheter?

Mellanrum

Jag funderar på "mellanrum". De platser och tillfällen som inträder mellan. Mellan att vi bestämmer oss och faktiskt genomför. Dit där våra hjärnor inte släpper in oss. Gång på gång letar vi och stöter vårt medvetande emot det. Det är en skillnad mellan att tänka och göra. Mellan åtagande och handling. Vi kan känna skillnaden, vi kan göra skillnaden men för att uppleva den måste vi vara uppmärksamma och inte tänka på den utan bege oss emellan utan en tanke.

Är hjärnan som gjord för att tro på gud?

DN rapporterar: Hjärnan som gjord för att tro på gud

Jag ställer mig frågan: Vad, av det människan gör, är hjärnan inte gjord för? Tro är en mänsklig aktivitet, naturligtvis är hjärnan gjord för det! Eller snarare, vi tror eftersom att vi kan göra det. Utan människan, ingen handling.

Intressant i artikeln är också att vi har en förberedelse att tro på vad som helst som vi har en grund för. Vi har också förmågan att tro på religiösa förklaringar när vi inte har en grund. Vänta... om vi antar att de enda tillstånden är att ha en grund för något och att inte ha en grund för något, innebär inte det att vi alltid kan tro på saker?

Vi kan kanske idag känna oss lugna i att det går att tro på vad som helst. Och att hjärnan klarar av det.

Vilka historier berättar vi?

Vi formar vår egen och andras bild av oss med hjälp av de historier vi berättar. När unga vuxna ska knuta band så brukar vi visa på vilka gemensamma erfarenheter vi har genom att prata om fyllor. Till en början är man alltid lite försiktig och visar smakligt mycket tecken på att skämmas. Efter ett tag släpper man även det.

Stora företag erkkänner sällan sådana praktmissar. Men de jobbar mycket med den egna historien idag. Ta telia som exempel. Telia hade imageproblem, som det gamla monopolet. Den stora draken som bara skickar räkningar till en var det svårt att liksom känna med Telia. Då uppfanns Göran, rikstönten som blir mobbad av sina barn och alltid gör bort sig. Någon människor kan känna med. Som gör Telia mer mänskligt.

I dagarna pågår rättegången emot the Pirate Bay och TPB målas skickligt ut som representanter för företeelsen fildelning. Fildelning är ju en väldigt ostrukturerad sak. Olika tekniker och framförallt miljoner och åter miljoner användare. Men en sådan diffus sak är svår att skapa opinion emot, varför det är viktigt att knyta upp den kring ett fåtal "varumärken".